För drygt 20 år sen startades ett vattenprojekt i Alsen för att minska fosforpåverkan. Det hade varit många klagomål på grönt slem i badvattnet. Sverige hade också varit medlem i EU i några år och börjat lära sig att söka bidrag för naturrestaurering. Markerna runt Alsen är mest jordbruksmark så det var ett av problemen. Ett EU-projekt kallat Rich Waters gjorde det möjligt att finansiera en del av kostnaderna för lantbrukarna för konsulthjälp och grävning mm.

Askersunds kommun, Länsstyrelsen och några lantbrukare startade gemensamt ett projekt för att göra bl a fosfordammar och samla upp jordpartiklar som innehöll mycket fosfor. Man beslutade om ett provtagningsprogram och uppföljning om vilken nytta som blev. Kommunen startade inventering av enskilda avloppsanläggningar i tillrinningsområdet och de berörda hushållen uppgraderade sina anläggningar. Även det kommunala reningsverket i Askersunds stad fick förelägganden. Länsstyrelsen höll reda på mätningar om hur mycket fosfor som läckte ut från bottnen i Alsen, ”gamla synder”.

Trots alla åtgärder blev det ändå inte den verkan som man hoppats. Läckaget från Alsens botten fortsatte och med högre temperatur från klimatförändringen minskade inte problemet tillräckligt. Det är på sommaren när det blir varmt i vattnet och syrebrist som bottenläckaget kommer fortsätta ännu i många år och är svårt att kunna åtgärda. Däremot har bönderna runt Alsen nu grävt en större typ av fosfordamm kombinerat med halvt övertäckta diken, som består av ett rör övertäckt med sten och ovanpå jord som mynnar i dammen, men som tar med sig fosforn från marken genom att de bildar en svacka i åkern dit regnet samlas när det blir stora mängder. Det är de allt kraftigare regnen som är grunden till fosforproblemet. Dammen är en djuphåla med 2-stegs sneda diken, där den övre delen planteras med lämpliga vattenväxter. Vi rensningen som görs vid behov tar man bara upp slammet i djuphålan och kanterna eroderar inte. Enligt konsulten finns inte sådan lättflyktig jord på andra ställen, det har sannolikt sina spår sen istiden med den vattenförbindelse med Västerhavet som existerade då.

Dessutom har man skapat en ”blå bård” nära stranden i Vättern. Det är en fosfordamm men ute i sjön, med en djuphåla och vass vid kanten ut mot sjön och mot land. Vattenflödet från land hejdas vid kraftiga regn och jordpartiklarna sjunker ner i djuphålan, som sen kan rensas vi behov. ”Bården” löper längs flera kilometer från Stjärnsund och inåt Askersund och likadant på andra sidan. Den som vill titta på detta kan stanna vid korsningen från Gamla vägen till Olshammar eller använda gång-cykelvägen mellan Askersund och Stjärnsund, i folkmun kallad ”äggledaren”, på grund av gårdsbutiken i Stjärnsund. Nu får kommande mätningar utvisa om dessa åtgärder räcker. Viss mängd fosfor är naturlig från skog och brukade åkrar, det är de kraftiga regnen som ökat genom klimatförändringen som är ”boven i dramat”.

Lisa Lennartsson